Från och med den 1 juli 2018 kan du som är medlem i en fackförening få skattereduktion för din medlemsavgift. Det har riksdagen beslutat.
Den 1 januari 2007 avskaffades skattereduktionen för fackföreningsavgiften av den dåvarande Alliansregeringen. Nu när den återinförs kan du som är medlem i en arbetstagarorganisation få en skattereduktion motsvarande 25 procent av den avgift du betalar om din totala avgift under året uppgår till minst 400 kr.
Betalar du medlemsavgift till en utländsk arbetstagarorganisation kan även den ingå i ditt underlag för skattereduktion.
Din arbetstagarorganisation kommer att lämna kontrolluppgift på det du betalat. För att få skattereduktion för en utländsk fackavgift måste du själv lämna uppgift om underlaget i din inkomstdeklaration.
Reglerna träder i kraft den 1 juli och tillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni 2018.
Skattutskottets betänkande 2017/18:SkU21
En delägare hade fått en andel i en lantbruksfastighet genom gåva och ytterligare en andel vid ett senare tillfälle genom gåva med överlåtelseförbud. Enligt Högsta domstolen hade delägaren, trots överlåtelseförbudet, rätt att få hela fastigheten såld på offentlig auktion.
I det aktuella målet ägde fyra delägare gemensamt en lantbruksfastighet med en fjärdedel var.
En av delägarna ansökte om att fastigheten skulle bjudas ut till försäljning på offentlig auktion. Han hade fått en andel av fastigheten i gåva av sina föräldrar 1972 och en andel 2003.
Vid gåvan 2003 angavs det i gåvobrevet att ”överlåtelse av erhållen egendom får endast ske till bröstarvinge utan övriga delägares samtycke. Om överlåtelse skall ske till annan del-ägare i fastigheten skall då gällande taxeringsvärde vara det pris som då skall gälla”.
Vid gåvan 1972 fanns inget villkor om begränsad förfoganderätt.
Tingsrätten och hovrätten avslog delägarens ansökan med hänvisning till 6 § lagen om samäganderätt (1904 års lag). Högsta domstolen (HD) som kom att pröva målet konstaterade att eftersom det var fråga om en lantbruksenhet med mer än två delägare skulle prövning ske enligt 13 § lagen om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter (1989 års lag).
Bestämmelserna om försäljning på offentlig auktion i de två lagarna överensstämmer innehållsmässigt med varandra, med den skillnaden att enligt 1989 års lag kan delägarna själva inte avtala bort rätten att begära försäljning. Men det har enligt rättspraxis, framhöll HD, inte ansetts hindra att det är möjligt att vid gåva av en lantbruksfastighet ställa upp villkor som med bindande verkan inskränker gåvotagarens rätt att begära försäljning.
Hänsynen till givarens respektive testators vilja har vid tillämpning av 1904 års lag inte ansetts motivera att ett överlåtelseförbud ska omfatta mer än vad som svarar mot den egendom som överläts i samband med att villkoret föreskrevs. Enligt HD bör detta även gälla beträffande lantbruksfastigheter. Att en givare inte kan uppställa en gåvoföreskrift i efterhand framgår av rättspraxis.
HD kom därför fram till att överlåtelseförbudet inte gällde i hela delägarens andel i fastigheten. Innehavet av den andel han erhållit i gåva 1972 berättigade honom att påkalla försäljning på offentlig auktion.
En advokat utsågs av HD till god man att ombesörja auktionen, fördela köpeskillingen och utfärda köpebrev.
Beslut 2018-05-25, mål nr Ö 4970-16
Från och med den 1 juli 2018 ska vissa företag lämna arbetsgivardeklaration på individnivå avseende ersättning för arbete per betalningsmottagare. För övriga arbetsgivare kommer reglerna att gälla från den 1 januari 2019.
Företag inom restaurang, bygg, tvätteri och frisör som ska föra personalliggare och som den 1 juli 2018 har 16 anställda eller fler ska från och med det datumet redovisa underlag för arbetsgivaravgifter och gjorda skatteavdrag på individnivå i arbetsgivardeklarationen, AGI. Av byggföretagen är det dock endast de som har SNI-kod 41 (byggande av hus) som omfattas av detta datum.
Redovisning i AGI ska göras för alla anställda, även för dem som inte ska antecknas i personalliggaren.
Den som omfattas av reglerna från den 1 juli ska fortsätta att lämna uppgift per betalningsmottagare även om antalet anställda eller andra förutsättningar skulle förändras efter det datumet.
Vid beräkning av hur många anställda ett företag har ingår även företagsledare, tjänstlediga och tillfälligt anställda per den 1 juli 2018.
Om företaget först efter den 1 juli får 16 anställda eller fler, tillämpas reglerna om AGI från och med den 1 januari 2019.
Den nya arbetsgivardeklarationen består av två delar. En del som avser uppgifter om arbetsgivaren och en del där han redovisar uppgifter för respektive betalningsmottagare. Det är ett nytt sätt att redovisa på, med en ny e-tjänst och en ny blankett. Redovisningsperioder och deklarationsdatum är däremot samma som tidigare.
Arbetsgivaren ska informera betalningsmottagaren om vad som redovisats om denne i AGI senast i samband med att arbetsgivardeklarationen ska vara Skatteverket tillhanda.
Arbetsgivaren är skyldig att skriftligen ändra felaktiga individuppgifter och komplettera med saknade individuppgifter. Det gäller inte bara sådana uppgifter som har betydelse för avgifter och skatteavdrag. Det omfattar alla uppgifter om betalningsmottagaren som har lämnats eller skulle ha lämnats i AGI.
Uppgifter om ändring eller tillägg ska lämnas snarast. Det är alltså inte något som ska vänta till nästkommande AGI.
De företag som ska lämna AGI från den 1 juli ska även lämna kontrolluppgift på samma sätt som övriga arbetsgivare senast den 31 januari 2019. I kontrolluppgiften ska den sammanlagda ersättningen och gjorda skatteavdrag för hela inkomståret 2018 redovisas, det vill säga även den del som har redovisats i AGI.
För kalenderåret 2019 gäller nya regler. Kontrolluppgift ska då endast lämnas i de fall då ersättningen inte har redovisats och inte heller skulle ha redovisats per betalningsmottagare i AGI.
Skatteutskottets betänkande 2016/17:SkU21