Hem » Nyheter » Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager
Publicerat 12 september 2019 i kategorin Artiklar
Uttagsbeskattad för bortskänkt varulager
Janne blev uppsagd från sin butikslokal på grund av en fastighetsombyggnad. I samband därmed avslutade han sin affärsrörelse. Hans verksamhet hade gått dåligt under flera år och han avsåg även att gå i pension. Det fanns därför ingen anledning att fortsätta verksamheten i andra lokaler. Kvarvarande lager ansåg han saknade värde så han skänkte det till Myrorna och Stadsmissionen.
Skatteverket delade dock inte Jannes uppfattning om att lagret saknat värde, utan uttagsbeskattade honom efter att ha gjort en skönsmässig uppskattning av lagrets marknadsvärde.
Uttagsbeskattning
Med uttag avses att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet, utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttag av en tillgång eller tjänst behandlas som om den säljs för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet.
När det är fråga om tillgångar från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som företagaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som är naturliga med hänsyn till företagets affärsmässiga situation.
Beräkning
Vid beräkningen av värdet på kvarvarande lager vid överlåtelsetidpunkten 2015 utgick Skatteverket från det ingående lagervärde 2014 som framgick av Jannes inkomstdeklaration. Värdet justerades med inköp och försäljningar under åren 2014 och 2015. Jannes påpekande om att det fanns en betydande inkurans som inte hade slagit igenom i redovisningen 2014 togs det ingen hänsyn till trots att lagrets omsättningshastighet varit låg.
Skatteverket uppskattade vinstpåslaget på framräknat värde till 50 procent.
Domstolarna
Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning om att Janne skulle uttagsbeskattas för det bortskänkta lagret. Man hade inga synpunkter på Skatteverkets beräkning av kvarvarande lagervärde men påpekade att Skatteverket inte redovisat något stöd för att uppskatta vinstpåslaget till 50 procent.
Med hänvisning till SCBs branschstatistik ansåg förvaltningsrätten att ett skäligt vinstpåslag uppgick till 36 procent.
Kammarrätten i Stockholm, som kom att pröva målet, gjorde ingen annan bedömning än den som förvaltningsrätten hade gjort.
Kammarrättens dom 2019-05-27, mål nr 1639-19, 1640-19
Vi är anslutna till Srf konsulterna