Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.
Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för dem som ansöker om arbetstillstånd från länder utanför EU/EES.
När man ansöker om arbetstillstånd är det Migrationsverkets ansvar att bedöma om kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt. Från och med den 1 november höjdes kravet från 13 000 kr till att alla som ansöker därefter måste ha en månadslön på minst 80 procent av dagens medianlön. Enligt Migrationsverket är det 14 991 anställda som redan jobbar i Sverige som har en lägre lön än så.
Medianlönen som presenterades 2023 är 34 200 kronor före skatt. Det medför att det nu krävs en lön på 27 360 kronor i månaden för att få arbetskraftsinvandra till Sverige. Lönekravet baseras på det innevarande årets medianlön och kommer att justeras årligen. Därför kommer den aktuella medianlönen vid tidpunkten för ansökan att användas som grund för Migrationsverkets bedömning.
Utöver att kravet på ekonomisk stabilitet är uppfyllt måste månadslönen vara i nivå med kollektivavtal eller branschpraxis. Även om månadslönen överensstämmer med kollektivavtal eller branschpraxis kan det hända att den ändå ligger under försörjningskravet. I sådana fall måste månadslönen uppgå till minst 80 procent av den medianlön som gällde vid ansökningstillfället för att kvalificera för arbetstillstånd, oavsett om anställningen är på heltid eller deltid.
I dagens samhälle finns det ett utbrett missbruk av systemet för arbetskraftsinvandrare, vilket ibland resulterar i låga löner, överarbete och brist på ledighet för arbetstagarna. Genom att höja lönekravet regleras de villkor som skapar förutsättningar för arbetskraftsinvandrare att arbeta i Sverige på ett rättvist och hållbart sätt, med målet att stärka deras position på arbetsmarknaden och minska konkurrensen med låga löner.
Arbetskraftsinvandringen utgör en betydande faktor för att möta kompetensbehov och stärka ekonomin i Sverige. Enligt en analys från IKEM har den haft en positiv inverkan, med betydande bidrag till både BNP och skatteintäkter. Det nya försörjningskravet hjälper till att skapa grunden för en mer balanserad och konkurrenskraftig framtid för både Sverige och våra arbetskraftsinvandrare, där rättvisa arbetsvillkor och ekonomisk stabilitet står i centrum.
The post Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu är det beslutat – skattesatsen på livsmedel sänks till 6 procent från tidigare 12 procent den 1 april 2026. Många företag kommer att omfattas av momssänkningen på livsmedel. Det här är vad som gäller. Sänkningen påverkar allt från livsmedelsbutiker och bensinstationer till gatukök, kaféer och restauranger. Precis som förra gången då matmomsen sänkes kommer det …
I årets deklaration möts många av en ny e-tjänst hos Skatteverket. Samtidigt införs nya regler för avdrag för ränteutgifter och ett höjt skattefritt sparande på investeringssparkonto. Här är några av de viktigaste nyheterna att ha koll på inför deklarationen. Ny e-tjänst Du som godkänner deklarationen via Skatteverkets webbplats möter i år en ny e-tjänst. I denna går …
Ungefär 6,5 miljoner privatpersoner har i dag en digital brevlåda. Motsvarande siffra för företag är 300 000. Vilka är fördelarna för ett företag att använda en digital brevlåda och hur registrerar du den? Många privatpersoner använder digital brevlåda men bland företagen är användningen mycket lägre. Med en digital brevlåda kan du som …
Den 4 maj ska deklarationen för dig som privatperson senast vara inne hos Skatteverket om du inte har fått anstånd. Här har vi samlat några viktiga saker att kontrollera och tips som kan vara bra att tänka på innan du skickar in deklarationen. Kontrollera att de förtyckta uppgifterna stämmer De flesta uppgifter i deklarationen är förtryckta men det är viktigt att kontrollera …
Misskötsel på arbetsplatsen skapar ofta osäkerhet och svåra överväganden för arbetsgivaren. Vad är du skyldig att acceptera – och när måste du agera? För att hantera situationen korrekt krävs både tydlighet, dokumentation och kunskap om ditt ansvar. Här går vi igenom vad som gäller och hur du bör agera i olika situationer. Vad menas med misskötsel? Det är ett mångsidigt …
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI. – Förhoppningsvis ger regelverket …
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning. För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in …
Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din …
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för …
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så? Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de …
Vi är anslutna till Srf konsulterna